Ajnaz i Gdansk

.

Man kan lugnt säga att jag är otroligt lycklig just nu. Det kändes INTE bra när jag kom ut från provet igår. Om jag går in med en inställning att "jag kan klara detta", så blir jag oftast paralyserad om jag ser att provet är svårt! Det var just det som hände. Frågorna var uppdelade på 4 blad, och efter första bladet kände jag typ.. detta kommer inte gå. Mitt blodtryck ökade så mycket att jag HÖRDE min egen puls, och jag inbillade mig att jag var kissig och att blåsan höll på att explodera. Det är mycket som händer när man är under så hård press.

Det var nog det mest utmattande provet jag någonsin varit med om. 3 timmar, 100 jobbiga frågor, 120 personer i en och samma sal. Jag blev färdig 10 minuter innan tiden var ute, vilket var skönt. Men jag tog ingen "paus" under provet, så jag var helt utmattad efter att vi kom ut därifrån.

Anyway.. det kändes inte så bra när jag gick därifrån, men det kändes inte heller som att det hade gått åt HELVETE. Det kändes helt enkelt som att det kunde gå åt båda hållen. Ingen av oss kände oss säkra. Till och med folk som ALLTID gör bra ifrån sig, var oroliga. Det var verkligen så pass. Våra hjärtan höll på att explodera idag. Vi satt från kl 11 till kvart i 3 och uppdaterade Extranet. Professorn sa att han skulle lägga upp resultaten kl 12, men det blev 3 timmar senare. Vi mådde SKITDÅLIGT. Fyfan vad hemskt. De borde bara ha gett oss resultaten i tid så att vi inte hade gått miste om 3 timmars plugg. Men men, vem bryr sig nu i efterhand?

Vi satt i alla fall inne hos Gulsah (jag, Sour, Gulsah och Noor), och vi uppdaterade hemsidan varje minut. Från ingenstans säger Gulsah: "DET ÄR UPPE!". Alla får panik och SPRIIIIINGER in till sina rum. Vi krockade till och med utanför Gulsahs rum när vi skulle ta på oss skorna hahaha. Jag springer in på mitt rum och trycker upp Extranet, men med tanke på att jag hade varit inne hos Gulsah i en timme så hade jag loggats ut från min egen dator. Mina händer skakade när jag skulle logga in och det var som att mina händer levde sitt eget liv när jag skulle trycka upp resultat sidan. Jag skrev in mitt nummer och tog 2 djupa andetag innan jag tryckte på Enter. Det var nog den värsta sekunden i mitt liv. Jag tittar på skärmen och ser att jag fått 75%! Chockad? JA! Glad? JAAA! Jag bryr mig inte ens om vilket betyg jag får, men det var skönt att se att jag kunde mer än jag TRODDE att jag kunde. Ibland hatar jag att jag inte tror på mig själv. Jag har jättesvårt att intala mig själv att jag faktiskt kanske är duktig? Det är svårt för mig att säga det.

Jag är en sån här person; jag känner väldigt sällan att ett prov har gått bra. Jag gör verkligen inte det. Det beror antagligen på att jag inte TROR att jag har svarat rätt, även fast jag har gjort det. Till och med på tentor som jag HAR klarat, så har jag inte vågat tänka att det har gått bra. För när jag tänker att jag faktiskt kunde många frågor så blir jag orolig 2 sekunder senare och tänker; Men tänk så har jag tänkt fel på just den frågan?? Tänk om jag inte läste rätt? Tänk så svarade han/hon rätt? Varför svarade dom sådär och jag såhär?

Jag måste börja tro lite mer på mig själv.

.

Nu gäller det dock att sätta biokemi tentan på torsdag nästa vecka. Jag har förlorat hela gårdagen pga trötthet, och mathandlande på Lidl. Och jag har förlorat hela dagen idag pga. all väntan på resultat, städning etc. När jag gjorde upp min "pluggplan" precis så fick jag lite panik. Vet inte om jag kommer att hinna göra precis så som jag VILL göra. Jag kommer nog bli tvungen att lägga undan vissa grejer i min planering, bl.a. att läsa vissa kapitel och istället bara köra på att göra lectures. Vi får se helt enkelt.

Jag har 4 lectures att gå igenom ikväll! Hahah. Jag är en riktig tidsoptimist. Men det är 4 enkla lectures så jag hoppas att jag hinner!

.

Puss på er allaaaaaaa